Skalman 6 juni 2013
Idag är det Sveriges nationaldag. Jag som alltid brukar sköta flaggningen exemplariskt,
( en belastning från mina år till sjöss ) har inte kunnat sätta flagg idag. Alla flaggor är
instuvade till onåbarhet i verkstan. Vimpeln hänger där som en slak lem. Det gör
grannarnas satta flaggor också, eftersom det inte blåser. Kom på att innergårdens
lilla flaggstång, som blåste av ifjol, ligger och vilar sig med flaggan satt. Den fick jag
med hjälp av Alexander fäst upp provisoriskt i en byggnadsställning, så vi har inte varit
alldeles flagglösa i alla fall.
Jag glömde igår berätta att jag mötte öns ende lokförare utanför Konsum, Han har en
alldeles egen järnväg i sin trädgård, med lok och vagnar och allt som hör till. Allt i
miniatyr såklart, men helt farbart. Fascinerande! Tågfantast från Stockholm. Ungefär
som den minijärnväg som fanns i Humlegården när jag var barn.
Har jobbat rätt mycket med fönster idag, samt pulat ner lite frön i rabatterna som jag
röjt lite i innan. Så ingen behöver komma farande med röjsågen igen.
Åkte på kvällskvisten en bit norröver och stötte på dom som har köpt lillkåken borta
vid brevlådorna. Ett trevligt par från Täby, men han bördig från Jönköping. Heter Lars
Wetterbrandt och målar. Han har redan hunnit ställa ut på Lasse och Inger Forsbergs
galleri på Persgården. Inte dåligt!
Var därefter en sväng upp till Vind-Jan, Braheskolans och ön första vindkraftverk. Jan
efter skolans rektor, som var eller är Miljöpartist. Skolan har fonderade pengar sedan
Greve Per Brahes tid, som gjorde verket möjligt. Kommunen kunde inte vara sämre,
så dom satte upp veket August på August-dagen i januari 1990.
När vi kom hit på sommaren samma år och köpte Kolaregården av en övervintrad hippie,
var huset helt igenom eluppvärmt. Så kunde vi ju inte ha det. Vi var med och startade vind-
kooperativet Visingsö Vind. Vårt första verk Vivi stod rest 1994. Vårt andra verk Vivianne,
betydligt större ( på 600 kW, dom 3 första på 225 kW ) kom upp två år denare. Sedan dess
har dom snurrat och är betalda för länge sen. Nu kammar vi bara hem återbäring varje år.
Vestas som satte upp vårt första verk, tyckte att inte stämde nar det gällde insnurrade
kWh. Siffrorna var alldeles för bra. Det visade sig gå en vindgata tvärs över Västergötland
från Västerhavet och korsande Visingsö. Numera står det hela 13 riktigt stora verk ovanför
Gränna, ungefär vid Brahehus. Man ser dom från E4:an. Samma vindgata!
God natt! Skalman
.
En av mina tusenkonstnäriga söner, har tatuerat Ilon Wikland och Astrid Lindgrens
"Draken med de röda ögonen" över mitt by-pass-ärr, under hösten 2012, då det var
drakens år i Kina.
Jag som varit sjöman hela mitt yrkesliv, har hittills inte haft någon tatuering, som förväntas
av en sån som jag.
Den enda gång jag kunde tänka att tatuera mig var när jag 1969 var hos den legendariske
Tatoo-Jack i Nyhavn i Köpenhamn. Han hade väggarna i sin ateljé klädda med kanske
tusentals tatueringar, men jag fann ingen jag då ville ha. Synd att jag var så kräsen.
