Fullt tomtande hela julafton torsdagen 24 december 2015 Tomten helt slut. "Spionkontakt".

 
Da´n före da´n.
Är ditt hem 2000-säkrat? Alla  var inför millenieskiftet oroliga för att detorerna
inte skulle klara av millenieskiftet, vilket den näst sista julkalender-
avsnittet bland annat handlade om. Årets julkalender var den bästa på
många år. Inte sedan Trolltider med Stig Järell eller Julhunden med Jonas
Karlson som julhund har vi sett nåt liknande. Kanske inte för dom yngsta
barnen, men väl för dom vuxna, med en hög igenkännaningsfaktor för de
6 senaste decenierna. Suveränt  skildrat och återgivet av barn och Lotta 
och Erik.
Enligt rykten är Erik och Lotta numera ett par genom sitt "Historieätarna".
Ja, onekligen passar dom väldgt bra ihop och tycks trivas i varandras sällskap,
så alldeles otrologt är det väl inte. Vill gärna att det ska vara sant. Törs man 
säga så utan att bli hängd? 
 Det här julkortet från 1858 har jag i min ägo. Det är en akvarell som heter "Greenwich", alltså skulle vattnet 
vara Themsen. Hur den kommit i mina händer är höljt i dunkel. Möjligen genom en ingift engelsman, men
det var på 30 och 40-talet. Sedan kanske den blev kvar vid något arvskifte och jag har förbarmat mig över
den  Vad vet jag? Är det någon inom släkten som vet mer än jag?
Nu under innevarande jul sitter den uppe i kollektivhusets vardagsrum för allmän beskådan.
Dei här träsnittet "Flyktingar" av Torsten Billman vet jag lite mer om.Detta träsnitt sitter också uppe
i vårt vardagsrum sedan båtflyktingar  började färdas över Medelhavet och drunkna i mängder.   Träsnittsgrafikern Billman (1909-89)
var fördd i Kullavik, fadern hade ett skrädderi, men Torsten ville inte gå i faderns fotspår. Gick till sjöss i
unga år och seglade som motorman i både Lloyd och Ostasiat innnan han gick iland och utbildade sig
till konstnär, först vid Slöjdföreningens skola och sedan vid Valand, båda skolorna i Göteborg.
Grafikern Torsten Billman.
 
Träsnittet har jag fått av Lilian Ceder, som vi träffade på 90-talet när jag drev  Visingsö fönsterhantverk vid sidan av mitt jobb som färjeskeppare.  Jag köpte gamla fina fönster av henne. Hon bodde i skogen utanför Gränna.
Lilian var kommunist och hade jobbat på Norrskensflamman i Luleå när hon träffade spionen Fritiof Enbom (egentligen mytoman) och blev förälskad. Hon dömdes till 8 månaders fängelse för spioneri, fast hon var oskyldig, liksom Enbom var. Han hade ju bara fantiserat om sina ryska kontakter.
 
Lilian som hon såg ut när vår familj lärde känna henne på 90-talet.
Historien finns som proveniens på baksidan av träsnittet.
Lilian som hon såg ut när hon var på allas läppar. Boken "Röd Ceder" skrevs av Jönköpings-
journalisten Henrik Nyqvist efter att vi nästan  tappat kontakten med henne.
Lilian gav mig Billmans träsnitt för att jag var sjöman och kommunist som hon själv.
Billman medverkade med sina bilder i tidningen "Sjömannen", Sjöfolksförbundets facktidning
som jag själv hade skrivit för,  om  mina intryck vid ett fartygsbesök i Shanghai mitt under 
brinnande kulturrevolution.
 
 Åter till julaftonhändelserna
Nya familjekonstellationer firar jul tillsammans.
Farmor Stina läser julevangeliet.
 
Själv åker jag tidigt till min mor i stan och firar en fröjdefull jul med henne åtskilliga timmar. Jag har med mig
en del julmat som vi äter medan vi lyssnar när "Slas", Stig Classon suveränt läser Julevangeliet i radion.
Efter några timmar dyker min bror upp och mamma har plötsligt båda sina söner hemma. Detta är ett unikum
som jag gärna vill föreviga. Brorsan säger sig inte vilja hamna på min blogg, så jag lovar inför dem båda att det
inte ska ske., bara jag får ta en bild på denna unika händelse. Mamma försöker ta bilden men misslyckas.
Då tar jag en selfies på brorsan och mig. Vi kommer i alla fall med på samma bild. Den ena ser mycket bister ut, den andra visar ett stort leende.
Mammas gris-samling med grisen med de gröna smaragdögonen,  som Maxim köpte till henne i Kuala 
Lumpur, när han och brorsorna var ute och "backpackade" för några år sedan.
På vägen hem från morsan, var jag in till Hayate på Pressbyrån i Örnsberg och över-
lämnade en julklapp till henne.
På väg ut  passerade jag en romska som sitter där troget. Jag hade ingen klapp kvar, men 
hon fick istälet en hundring, vilket hon säkert tyckte var mycket bättre.
Här vinkar hon till mig. Tur att det är hela sju grader plus.
I morgon åker jag till hon som sitter vid Axelsberg station och ger också henne en hundring.
Vi firar jul hos några av sönerna i huset. Philipp som sitter och mimar
och gör V-tecknet  eller vad han sysslar med, äker till Honduras imorgon
för att surfa i Stilla Havet under en månad. Ha det så kul på er surfing 
safari,säger jag. Där har jag också varit och plaskat i vattnet.
Här njuter vi av de bästa (med  hög igenkänningsfaktor) avsnitten av julkalendern innan 
den spartanska julklappsutdelningen
Biträdande tomten  Hannes.
En stor svart klapp. Vad kan det 
vara och till vem?
Vilken stilig, dansande kvinna  !
Och älskad mamma  !
Camilla firar jul med sin  pappa och syster i Norrtälje.
Här är hennes färgglada klapp till Maxim.
Philipp har vaknat upp ur sin matkoma och Hannes gäspar stort vid
betraktande av julklappsböcker tillsammans med mamma.
Nu avslutar vi julafton med att gå och lägga oss, säger Robert Skalman.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: