En vanlig torsdag på Visingsö i min ensamhet, Husesyn 19 maj 2016

lök närÄnnu en dag till ända. Mycket blev gjort. Har inte träffat en kotte idag. Bara  mailat och ringt.
Har planterat några krusbärsbuskar i åkerkanten.
Maglerna och alla andra äppelträd blommar. I fjärran syns ingångsstolparna till Tempel-
gården, där vi firade min kära hustrus 60-årsdag.
Vårt hus och skylten till Tempelgården.
Med hökblick kan man skönja Templet i vitt, mellan tjurarna och flaggstången. Templet är en Parthenon-kopia i trä, som teosoferna lät bygga till den stora världskonferensen för fred på Visingsö 1913. Ändå bryt världskriget ut 1914.
Det här är Visingsökonstnären Olle Krantz´ livsverk. Alla hus inklusive Templet är flyttat 
hit under Olles ledning. Templet får Ni se en annan gång. Idag var Tempelgården stängd.
Olle dog 1999, 93 år gammal. Jag hann altså träffa honom  Templet stod tidigare nere
vid hamnen, där fredskogressen hölls. I Templet hänger nu många tavlor med Visingsö-
motiv målade av Olle själv..
 
Det här är Wisborgs hus mittemot Tempelgården och vår närmaste granne.
Så här såg det ut förra sommaren i juli, då marken låg i träda, blått av blåklint.
Återigen hemma på Kolaregården, med fasaden mot vägen.
Gaveln mot norr. Syns också väl från vägen.
Utsmyckningarna gjorda av förre ägaren, träkonstnären
 Åke Wasén som vi köpte av 1990.
Visingsögumman och gubben. Vårt hus ligger ungefär
där gubbens haka pekar på gumman till vänster.
Huset har förändrats under vår tid. Köksutbyggnaden till vänster,  farstun in mot gården
och de båda frontespiserna ( takkuporna slarvigt sagt ) på båda sidorna på taket, står
 jag jag för .Det blev nästan ett livsprojekt för mig också.
Hjärteholken som Philipp och hans dotter Felicia 
byggde förra sommaren, har nu fått hyregäster i form
av staren, som alltid häckat på Kolaregården sedan
gården byggdes 1946. Staren håller nu på att inreda
holken innan ungarna kommer. Hen släpar bäddmat-
erial nela dagarna, men jag hinner aldrig fota hen.
Idag har jag haft holken under uppsikt minst en halv
timma, men hen är nog lite störd av min  närvaro. Där-
för ingen bild på den hårt arbetande staren, bara träck-
spår.
Verksta´n, byggt som Georg Lindeborgs båtbyggeri en gång i tiden. Många av de gamla 
träbåtarna som ligger i Visingsö hamn nu för tiden, är byggda här.  Passagerarbåten för
50 passagerare, måste han ha byggt ute på backen.
Det här är versta´n invändigt. Nu är det mest förvaringsutrymme (65 kva-
drat), men på 90-talet var det min fönsterhantverkstad här.
Framför fönstren står mina träningsredskap, crosstrainern och motionscykeln.
Verksadsgaveln mot norr.  Hela verksta´n måste sna-
ast strykas med Falu rödfärg.
Verksta´n mot sjön. Hönshuset (nu utan höns) Vi hade som mest 60
höns och tuppar. Jag var genbank för lantrasen Åsbohöns på 90-talet.
Föreställ er en ståtlig tupp i granna färger och stjärtfjädrar som en plym.
Så kunde mina tuppar se ut. 
Jag sa häromdan att jag kunde tänka mig några sommarhöns.men det 
går ju inte. På 90-talet fanns här inga rovfåglar eller räv på ön, som det 
finns nu. Våra fåglar gick ju fritt på tomten, dom visste precis var tomt-
gränsen gick. Vi har ju ändå 2 800 kvadratmeter. Jag levererade höns
mellan Gränna och Stockholm på väg till jobbet. Och ägg till Röda Kor-
set i frihamnen. - Nu kommer äggmannen, gick larmet när jag kom.
Träden till höger är HAVTORNS-buskar, som ger riklig skörd varje år.
Vedbo´n och hönshuset. Till höger finns ett utedass i reserv.
Körsbärsträden blommar...
...liksom plommonträden, tre sorter.
Vindkraftverket Vivianne, vårt största vindkraftverk, dvs Visingsö Vind, 
som vi var med och startade på 90-talet. Ett Vestas-verk, som står 
nedanför oss, på väg ner mot sjön. Det är på 600 kW, småsaker idag.
En gammal Vätter-snipa, som pojkarna kommit över.
Det är deras projekt. Den är från 1919 och heter Grav.
Jag hoppas den aldrig kommer i sjön igen. Kanske 
blir det en blomsterbåt, som mina gamla vrak jag hit-
tat vid färjelägena jag jobbat vid, blivit.
Grav 1919, en sailors grave.
Äppelträden blommar, som sagt.
Lilias respektive mitt fönster mot vägen, i Lillstugan, vårt "undantag", i våra små krypin.
Bakom Lillstugan mot norr, har jag haft ett litet träd-
gårdsland i två år, som jag inte längre orkar sköta.
Där blir det nu fyra fåror potatis och en eller två fåror
lök närmast väggen.
Välkomna in i Lillstugan (35 kvadrat i ett plan). Perfekt för mig. Det stora huset dispon-
erar numera barn och barnbarn. Pojkarna renoverade båda husen för tre år sedan.
Utanför dörren står min moppe på laddning.
Var så goda och stig på !
Toppmodernt !
Till höger badrum med dusch och tvättmaskin.
Mitt krypin och min blogg- och datahörna.
Jag och Amirion för tre år sedan på 1 Maj, här som skärmsläckare. Vi har ett gemen-
samt unggomsprojekt på gång till hösten, när jag återvänder från Visingsö till stan.
Utsikt från köksfönstret i Lillstugan,  med 800 meter till sjön.
Nu år solen på god äg ner i väster över Västergötland
Vindkraftverket står i Västergötland.
 
Vilken dag, säger Robert Skalman !
 
 
 
 
 
 
.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: