Indien i november 2016
Cirkus cirkör har en samproduktion med Folkoperan, som heter Satyagraha ( hindi för Sanningens väg), som handlar om Mahatma Gandhis år i Sydafrika, där han utvecklade sin icke-vålds-teori, som han sedan förde
med sig hem till Indien, där det slutade med att engelsmännen lämnade Indien 1947.
Min son Maxim som gick sina gymnasieår på Cirkus Cirkör och utbildade sig till akrobat. Tilde Björfors för-
verkligade sin dröm att bli cikusdirektör och startade Cikus Cirkör i början av 90-talet. Maxim ingick i en av de första årskullarna. Tilde har med tiden blivit professor i nycikus vid danshögskolan. Jag bjöd Maxim på höstens
sista föreställning och snett bakom oss satt Tilde, operans regissör med sällskap. Maxim och Tilde träffades i
första pausen och hälsade igenkännande på varandra. Detta möte kunde jag inte missa utan plockade fram min
bloggkamera för att föreviga till min blogg. Då utbrister Tilde - Titta en riktig kamera. Nu fotograferar ju folk bara med sina telefoner.
Tilde som cirkusdirekör.
Cirkus Cirkör-nummer ur föreställningen. Indierna tvingades bära pass i Sydafrika. Gandhi fick sina lands-
män att bränna sina pass i bensinfat. De som hörsammade Gandhi slängdes i fängelse, vilket medförde
att fängelserna översvämmades av indier. Hans första seger på Satyagraha, sanningens väg.
Balansakt på slak lina, av hårt sammantvinnat stor rulle hushållspapper, som det brinnande bensinfatet
skjuts in under för att till slut bränna av linan.
Gandhi, som vävde sina egna kläden, får här hjälp att linda sitt garn på en jättegarnvinda.
Jubel och stående ovationer.
Jueline, två månader sov sig igenom
nästan hela operaföreställningen. Hon
satt med sina föräldrar alldeles framför
oss.
Våra vänner och grannar från Visingsö, Padma och Jörgen Sundvall gifte sig på Hare Krishna-vis i Bombay
inför tjugotusen åskådare på en Krishna-festival där på 70-talet. Detta berättar Jörgen om i sin bok "Ett envist
varför", En gränsöverskridande berättelse om längtan.
Jörgen och hans studiekamrat Willy pluggade i Uppsala, men bestämde sig för att hoppa av, inspireradeav Jack
Kerouacs "På drift" eller som den heter på origialspråket "On the road" och Bob Dylan och drog österut
för att söka meningen med livet. De började som hippies med ettt visst droganvändande på vägen. Deras odyssé slutade i Australien, där Jörgen träffade Marion, sedemera Padma, vackrare än en lotusblomma.
Jörgen fick vid bröllopet namnet "Vegavan das", den som besitter kraft, gudstjänaren Vegavan. Jörgen, Willy
och Marion förde Hare Krishna till Sverige och Jörgen var dess ledare under flera år.
Willy är idag teologie doktor i religionsfilosofi och undervisar bl.a i hinduism. Jörgen och Padma driver sedan många år en skola för hypnoterapi och "tidigare liv- regression".
Huruvida dom är Krishnahängivna än idag är oklart. Jag vet att flera andra Krishna-medlemmar är mindre hän-givna nu för tiden.
Padma och Jörgen vid orgelkonsert som en gemensam bekant höll i
Gränna kyrka i juni i år.
Robert Skalman känner sig allmänt förvirrad. Datorn gör inte som jag vill. Därför länge sedan
jag bloggade. Inte heller min Iphone begriper jag mig på. Den gör inte heller som jag vill. Tv:n
är numera också obegriplig. Förr kunde man titta på SVTplay, men nu har dom ändrat tablån,
så man inte kan hitta vad man missat i den ordinarie tablån.
Min elmoppe som jag lämnade in på reparation på hjälpmedelscentralen, för den gått så haltande
i somras,fick jag inte tillbaka. Den har dom tydligen skrotat. Jag fick en alldeles ny likadan istället,
som jag inte ville ha.Jag vill ju ha en som inte är så lång, som går in lite smidigare på trånga ställen.
Min utomhusrullator pajade förra veckan.
Nu har jag alltså kört slut på både en elmoppe och en rullator. Jag är onekligen en flitig användare av
de hjälpmedel jag har haft till mitt förfogande.
Något positivt ändå. Jag har tydligen lyckats ställa min gamla mor (87 år) i kö för ett äldreboende. Hur
det blir med det i slutänden återstå att se. Hon har i alla fall högsta prioritet.